Inte... inte... inte... nsiv gympa.
Nu har jag lärt mig den hårda vägen vad det innebär att gå på "intensiv gympa"
Jag testade igår som ett litet förstadie till kommande 40-års kris, som kommer att komma om några år.
Redan 1 minut in i programmet, (efter att ha stått och studsat lite smått på plats), gjorde dom så skäl för namnet...
"Höga knän och böjda ben" skrek instruktören.
"Va redan?" tänkte jag. "Jag är inte beredd..."
"Högre... Högre... Och låg tyngdpunkt" fortsatte instruktören, och alla verkade vara med på noterna... utom jag.
"Det var väldigt vad det känns intensivt det här " sa jag till en kvinna runt 66 år som stod brevid mig och skuttade på glatt som om inget hade hänt. "Ska det verkligen vara så här intensivt?" 7 minuter hade gått...
Efter 16 minuter hoppades jag på att det intensiva i det här på något sätt var kopplat till gratis intensivvård direkt efter passet... och en ambulans utanför som tog en dit.
Efter 27 minuter hade höga knän blivit till hängande lår och armar-uppåt-sträck blev till... också det hängande lår konstigt nog.
Efter 39 minuter skuttade den 66 åriga damen fortfarande obehindrat på, brevid mig.
Jag tror jag sa:"Schka det verkligen gö ont i vaaadmuskulaturen när man gö arm...häv...ning...aaaargh..."
Sen minnns jag inget mer.
Frågan man nu ställer sig: Kommer jag någonsin att gå tillbaka dit?
Svar: JA
Jo... Jag skall baske mig ta tillbaka min ungdomliga kropp som den där tanten på 66 år hade snott av mig, och hon skall minsann få tillbaka sin, som jag hade fått istället.
Fast det får nog bli nästa månad. Jag har lite svårt att gå just nu...
Jag testade igår som ett litet förstadie till kommande 40-års kris, som kommer att komma om några år.
Redan 1 minut in i programmet, (efter att ha stått och studsat lite smått på plats), gjorde dom så skäl för namnet...
"Höga knän och böjda ben" skrek instruktören.
"Va redan?" tänkte jag. "Jag är inte beredd..."
"Högre... Högre... Och låg tyngdpunkt" fortsatte instruktören, och alla verkade vara med på noterna... utom jag.
"Det var väldigt vad det känns intensivt det här " sa jag till en kvinna runt 66 år som stod brevid mig och skuttade på glatt som om inget hade hänt. "Ska det verkligen vara så här intensivt?" 7 minuter hade gått...
Efter 16 minuter hoppades jag på att det intensiva i det här på något sätt var kopplat till gratis intensivvård direkt efter passet... och en ambulans utanför som tog en dit.
Efter 27 minuter hade höga knän blivit till hängande lår och armar-uppåt-sträck blev till... också det hängande lår konstigt nog.
Efter 39 minuter skuttade den 66 åriga damen fortfarande obehindrat på, brevid mig.
Jag tror jag sa:"Schka det verkligen gö ont i vaaadmuskulaturen när man gö arm...häv...ning...aaaargh..."
Sen minnns jag inget mer.
Frågan man nu ställer sig: Kommer jag någonsin att gå tillbaka dit?
Svar: JA
Jo... Jag skall baske mig ta tillbaka min ungdomliga kropp som den där tanten på 66 år hade snott av mig, och hon skall minsann få tillbaka sin, som jag hade fått istället.
Fast det får nog bli nästa månad. Jag har lite svårt att gå just nu...